Den obligatoriska språkläxan?

Jag tycker egentligen inte om läxor. Jag skulle avskaffa alla läxor ögonabums om jag visste att det fanns ett fungerande alternativ att lita på. Skoldagen är lång som den är och fritiden behöver ägnas åt viktigare saker. Det kanske finns ett fungerande alternativ? Här är mina något osorterade tankar.

Som nyutbildad tysklärare hade jag bestämt mig för att inte tvinga mina elever att genomlida textredovisningslektioner när alla sitter och väntar på att få läsa eller översätta en mening var från texten i textboken. Första året gjorde jag heller inte det men sedan nådde mig insikten att eleverna inte tränade ordentligt på texten om inte jag tvingade dem att redovisa på något sätt. Därför kör vi ibland en snabbgenomgång av textläxorna just på detta sätt (fast jag skulle fortfarande aldrig tvinga dem att läsa eller översätta en text som de inte har fått chans att träna på först inför klassen). Att läsa målspråkstexter högt och översätta dem till svenska är tidsödande och tråkigt men även nödvändigt. Det finns inget som är så effektivt än att nöta texter för att lära sig ett nytt språk. Men den här delen av undervisningen känner jag att vi kan klara av på lektionen så det behöver inte vara en läxa om man har deltagit aktivt och tränat på lektionstid.

Men orden. Glosorna. Ordförrådet. Där fastnar jag alltför ofta i traditionella mönster, åtminstone när vi arbetar med läroboken. Uppskattningsvis ger jag glosläxa kopplat till läroboken totalt hälften av veckorna. Varför? I skolan händer så mycket att det är svårt för eleverna att hamna i "lärasigutantillmood". Hemma är det lugnare och då lättare att lära sig utantill är min utgångstanke (fast jag är inte så säker på att den teorin håller). Vi prövar dock olika sätt att lära sig ord på lektionerna. Med lappar att vända på, skapa meningar med orden, skriva av, göra muntligt, arbeta i teman. Ändå känner jag mig tvungen att, när vi för en gångs skull arbetar i läroboken, ge orden som läxa och sedan kontrollera att läxan är gjord.

Jag tror att det handlar om en rädsla att inte skapa rätt förutsättningar för mina elever. Som lärare i tyska kan jag känna en stress som jag inte tror att så många andra ämneslärare kan känna igen sig i. Det jag inte lär mina elever, det lär de sig heller inte. Tyskan finns inte runt dem naturligt på något vis. Engelska tillägnar de sig via musik, tv och spel. NO- och SO-ämnen omger de sig med via nyheterna och runt köksbordet (i bästa fall). Idrottar gör många på fritiden, svenska utvecklar de hela tiden. Matematik, åtminstone grunderna, finns i vardagen. Lagar mat kanske de gör hemma. Slöjd och bild... nja. Kanske. Men tyskan finns inte där. Jag måste ge dem allt de behöver kunna. Det resulterar då ibland i glosläxor. Främst handlar det om att de som behöver mer tid på sig att lära sig utantill ska få chansen till det. Fast ärligt talat så når jag inte de studieomotiverade eleverna genom glosläxorna eftersom de ändå inte blir gjorda. Det måste finnas ett bättre sätt.

Framgångsfaktorerna när det gäller att utöka ordförrådet är som jag ser det följande:

• Alla ord måste läras i ett sammanhang. Endast ord utan koppling till text glöms bort.
• Större projekt som handlar om aktiv användning av orden. När vi läser texter om vädret tränar vi muntligt och skriftligt på väderprognoser, när vi läser texter om restaurang skriver vi och framför rollspel i restaurangmiljö, möbler och lägesord lärs in genom att beskriva ett foto av ett rum, ord om fritiden passar bra när vi skriver en text om våra fritidsintressen och så vidare och så vidare.
• Sortera orden i ordfält och ordfamiljer. Lär in alla djurord samtidigt och alla fritidsord samtidigt. Undersök hur verbet hör ihop med substantivet av samma stam. Men glöm inte bort att använda orden i meningar också annars är det värdelöst.
• Repetera ofta. Att komma ihåg att repetera ord och att göra det på ett sätt som inte blir tjatigt är något jag behöver bli bättre på. Utvecklingsområde!
• Låta eleverna själva komma på vilka ord de behöver kunna för att kunna uttrycka något visst och att låta dem ta reda på betydelsen på tyska. (Vilka ord behöver vi kunna för att kunna berätta om vårt sommarlov? Vi samlar orden gemensamt, slår upp gemensamt och lär sedan in).

När vi får våra iPads till hösten blir det ännu enklare att låta eleverna sitta och nöta glosor och texter på lektionstid. Om vi ägnar en enskild tyst kvart åt glosorna när vi har gått igenom texten tillsammans och sedan ytterligare en kvart en annan lektion kanske det räcker? Om vi också ser till att repetera andra gamla kapitel ibland och förstås, fortsätter att sätta in orden i ett sammanhang på något sätt. (Jag ler lite åt mig själv när jag inser att även detta bekymmer kan lösas med hjälp av iPads... på något sätt får jag allt att handla om iPads just nu). Jag kanske skulle våga avskaffa glosläxorna helt under nästa termin för att se hur det går och istället använda mer av lektionstiden. Vågar jag? Ja, jag tror det! Att utveckla sin undervisning handlar om att göra mer av rätt saker ofta. Jag tror att det här är rätt saker.

Det skulle vara roligt att höra andra språklärares tankar kring den "obligatoriska språkläxan". Och du som är elev, vad tycker du?

Kram på er!

Cecilia

Om läsning, motivation och tårta

Läsning, motivation och tårta alltså. Lite spretigt kan man tycka. Vänta bara.

Ungdomar idag läser alldeles för lite. Det ser vi i undersökningar som PISA och PIRLS och det ser jag när jag frågar eleverna i mitt eget klassrum. Enda fördelen med sådana negativa forskningsresultat är att det bara kan bli bättre. Helt säkert. Lisa Bjärbo twittrade efter författarbesöket hos oss att det måste gå att göra någonting åt att undomar inte läser. Klart det går att göra någonting åt det!

Jag tänker så här. Helst av allt vill jag att mina elever ska ha en bok på gång hela tiden. Den ska ligga där på sängbordet och locka till en stunds läsning innan sovdags. Helst av allt skulle jag vilja att boken är så bra att de bara måste läsa en sida till och en sida till och en sida till. Jag vill att de kommer till skolan och berättar för varandra om den senaste läsupplevelsen. Att de sprider bra böcker och varnar varandra för böcker som inte är värda att läsa. Jag vill att de ska utveckla sin läsförståelse utan att de känner att de gör det för att de är så inne i boken. Att de upptäcker andra världar och andra tider, upplever andras känslor, känner igen sig, förfäras, intresseras, skräms, skrattar och gråter. Några är redan där. De har motivationen att läsa för att de har upptäckt vad läsning kan ge. Andra måste jag hjälpa lite på traven.

Min plan för läsundervisningen i min klass kan sammanfattas i några punkter. Det gäller att:

• visa hur man läser. Jag läser högt och berättar hur jag tänker. Vi pratar om och testar olika läsförståelsestrategier.
• dela läsupplevelsen med varandra, prata och skriva om böcker.
• visa olika sätt att läsa. En del läser med ögonen och andra med öronen. Någon läser bäst bakom gardinen. En del läser långsamt och andra snabbt.
• hitta bra texter att läsa. Viktigaste punkten! Svåraste också. Skolan har köpt in boken Böcker som killar gillar för att få nya tips.
• läsa på coolare sätt. I höstas under vår period med iPads läste vi på paddorna och diskuterade läsförståelsestrategier i vår fb-grupp. Nu börjar fler och fler upptäcka att det går bra att läsa på mobilen. Klick, klick, sen har man en ny bok. När vi får våra paddor i höst ska det läsas utav bara...

Min senaste strålande idé (alla mina idéer är strålande tills någon bevisar motsatsen) är en bokblogg och det är nu tårtan kommer in i bilden. Jag tog helt sonika och skapade en bokblogg med namnet 100 sen tårta. Reglerna är simpla. Klassen läser hundra böcker tillsammans, recenserar böckerna på bloggen och kommenterar varandras inlägg. När hundra böcker är lästa bjuder jag på tårta. Alla måste läsa minst en bok men om alla bara läser en blir det ingen tårta. Det gäller att hjälpas åt.

Förhoppningen är förstås att ungdomarna ska börja diskutera böcker med varandra. Att de ska hitta den inre motivationen, drivkraften och lusten till att läsa.

Jag vet inte om tårta är korrekt väg att gå för att få ungdomarna att läsa lite mer. Men vem bestämmer vad som är korrekt? Antagligen räcker inte ett tårtkalas för att den mest läsovilliga ska hitta fram till läslusten men vem vet innan man har provat? Jag gör som vanligt och provar lite hej vilt med olika medel för att nå målet. Den här gången blev det tårta. Håll tummarna för att klassen nu lyssnar på sin kära lärare och gör som hon säger för en gångs skull! :)

Kram på er!

Cecilia

Möjligheterna med Google

Du som redan är insatt i vilka verktyg Google kan erbjuda kan sluta läsa nu för det här inlägget kommer inte presentera några som helst nyheter. Men du som tror att Google enbart är en sökmotor kan fortsätta läsa och förhoppningsvis hitta något som du tror kan berika din undervisning.

För att nå tjänsterna som jag skriver om i det här inlägget går du in på google.se och undersöker listen i överkant av fönstret. Där ligger genvägar till alla tjänsterna.

Google Drive innehåller två delar, både en yta där du kan spara dokument och där du kan skapa dokument. Du kan se Google Drive som en hårddisk som finns någonstans i molnet vilket möjliggör att du kan spara dokumenten i din dator för att sedan fortsätta arbeta med dem i din platta eller mobil. Till plattan och mobilen finns en enkel, dock något begränsad, app. I Drive kan du välja att dela enskilda dokument eller en hel mapp med någon eller några andra. Du kan välja om du vill att den du delar med enbart ska kunna läsa, kommentera eller också kunna redigera. Du kan spara alla slags filer och inte bara de som är skapade med Googles egna verktyg.

I Google Drive via datorn kan du skapa Dokument, Presentation, Kalkylark, Formulär och Ritning. Det innebär alltså att du nästan har ett Officepaket som ligger där gratis och redo att börja använda. Om du använder Google Drive på plattan eller mobilen kan du skapa Dokument och Kalkylark. Jag som är helt såld på iPads tycker förstås att det är synd att de övriga filtyperna ännu inte går att använda via plattan men jag hoppas på att det är en tidsfråga. Under tiden får vi använda andra former av presentationsappar (t.ex. Keynote och Haiku Deck).

Google Dokument fungerar ungefär som Word eller Pages fast ordbehandlingsfunktionerna är något färre. Det fina med Google Dokument är att man kan dela dokument med andra och samarbeta i realtid, något som är helt fantastiskt för den formativa bedömningen. När man delar ett dokument får alla personer som är aktiva i dokumentet en egen färg och en liten flagga som markerar var i texten den personen är och skriver. Man kan infoga kommenterar i marginalen precis där man vill. Man kan också ha ett chattfönster som är kopplat till det dokumentet där man kan skriva och fundera tillsammans om texten. Alla ändringar som görs dokumenteras och sparas automatiskt.

Tänk dig ett grupparbete där gruppen delar samma dokument. Förutom det fantastiska i att gruppen själva kan samarbeta och diskutera kring dokumentet kan även du som lärare se vem som gjort vad och hur tankegångarna har gått.

Samma funktioner kan förstås användas av lärare-elev där responsen kan komma in mitt i skrivprocessen där den faktiskt gör nytta. Läraren kan välja att skriva sin respons som kommentarer eller som ett litet brev under själva texten direkt i dokumentet. Chattfunktionen kan användas för att hjälpa en elev som fastnat vidare med texten. Det är ju inte alla elever som uppskattar lärare som hänger över axeln på dem för att stötta i skrivprocessen. Jag har provat att dela ett dokument med en elev och för mig var det den ultimata undervisningssituationen. Jag bara satt där och njöt av att se min elevs text växa fram på skärmen och av att kunna hoppa in med vägledande frågor när jag märkte att hen fastnade. Självklart kan man inte finnas med på det viset med alla elever samtidigt men kanske ibland där det behövs.

Prova att dela ett dokument i lärargruppen när ni ska samarbeta för att ta fram en handlingsplan, LPP etc. Alla kan vara med och skriva, radera, ändra och ni behöver inte ens vara i samma rum vid samma tid för att kunna samarbeta.

Google Formulär är ett formulär där du själv väljer vilken typ av frågor som ska finnas med, allt från kryssrutor till skala till plats för korta eller långa svar. Du väljer enkelt vilken design du vill att formuläret ska ha. Länken till formuläret kan du maila ut eller dela på annat sätt. När svaren kommer in sparas de automatiskt i ett kalkylark och du kan utan att anstränga dig alls få fram diagram över svaren. Jag har provat formulär till

• Mina elevutvärderingar av tyskan förra terminen.
• Elevernas svar på frågor kring en gemensam bok vi läste. Jag delade upp frågorna i fyra olika formulär som skulle besvaras efter ett visst antal sidor i boken. Svaren ploppade in i kalkylarket som fungerar ungefär som Excel. Därifrån kunde jag sedan, om jag ville, få fram en pdf för utskrift.
• Inbjudan till vårt föräldramöte. Hur många kommer? Vad vill ni prata om?
• Check att svara på efter att eleverna har sett en av mina flippade genomgångar. De ser filmen och svarar sedan på 1. Hur mycket förstod du? 2. Vad vill du veta mer om? 3. Eventuell uppgift som fanns med i filmen.

Tidsbesparande, enkelt, snyggt och ingen mer risk för att papper ska försvinna.

Google+ är Googles försök att efterlikna Facebook. Man kan skapa grupper (t.ex. en grupp för en klass eller för ett projekt inom personalen), cirklar där man "klumpar ihop" sina vänner i olika kategorier för att enkelt kunna dela information, länkar, statusuppdateringar, dokument med berörda personer. Alla elever har kanske inte Facebook och det känns inte helt rätt att tvinga en elev att skapa Facebookkonto för att kunna följa med det som händer i skolan. Google+ känns därför lämpligare i skolsammanhang. (Säger jag som har både mentorsklassen och tyskeleverna i grupper på Facebook... men i framtiden kanske Google+ är ett bättre alternativ. Man lär så länge man lever och tur är väl det).

Gmail är Googles eget mailsystem. När man skapar ett Googlekonto skapar man samtidigt en gmail som man även kan använda för att få en youtubekanal. Bara en sån sak!

Kalender är också användbart. Dela en kalender med din mentorsklass och lägg in provdatum och andra aktiviteter så ploppar det upp i elevernas kalendrar (vilka förstås finns i deras iPads).

Ser du vad mycket bra man kan hitta på? Nu till något som jag tidigare hade hört talas om men inte förstått förrän jag pratade med rätt personer på SETT-mässan (Tack till Daniel Johansson på Learnit24 och Michael Gumowski på Online Partner). Alla dessa funktioner finns i ett samlat paket som Google har döpt till Google Apps for Education. Detta paket kan kopplas till befintliga elevlistor och det är i princip gratis. Google Apps for Education blir då som den skolportal som vi i Eskilstuna ännu inte har (men har ett starkt behov av).

Min första kamp inför en-till-en-satsningen i Eskilstuna kommun var att lyfta fram fördelarna med iPads så att fler kunde förstå vilket fantastiskt verktyg det är och att vi därmed kunde få möjligheten att välja iPads till våra elever. Den kampen är nu vunnen! Min nästa kamp blir att se till att Google Apps for Education blir en verklighet åtminstone på min skola men gärna i hela kommunen. Jag är helt bombsäker på att funktionerna som Google erbjuder bidrar till att förstärka den skapa-dela-kommunicera-kulturen som jag vet främjar lärande.

Vad säger ni? Vill ni testa? Jag har skapat ett dokument som är öppet för dig att redigera. In och skriv en liten hälsning!

https://docs.google.com/document/d/1PLz7E4NxhfZzLb_C0D5SZimyLdWTLN4Dfqeb-s6T11w/edit?usp=sharing


Kram på er!

Cecilia

Tyskpromenad

Klassrummet blev upptaget och solen sken så jag tog med mig mina trettio sjuor och gick på tyskpromenad i området runt skolan. Jag delade in dem i par och tog sedan täten. Med jämna mellanrum blåste jag i en visselpipa och gav dem ett uppdrag. Varierad repetition. Å så lite frisk luft och skratt på det.

Tysksjuornas Berlinfilm

I läroboken Das Dach 2 som jag använder med sjuorna finns en text om Berlin som jag har använt för ett längre projekt där eleverna fått välja en sevärdhet i Berlin som de skrivit en text om och redovisat.

Förra årets sjuor skrev sina redovisningar på den här bloggen.

 

Det här årets sjuor råkade ut för lärarens nyförälskelse i appen Puppet Pals så de gjorde en film tillsammans. Uppgiften var att de skulle låtsas att de befann sig vid sevärdheten på plats i Berlin. Där skulle en dialog utspelas. Vi arbetade i ordningen 1. förstå texten i läroboken och eventuellt hitta mer information 2. skriva text 3. få respons och bearbeta text 4. spela in filmen.

Jag satte ihop alla gruppers filmklipp till en hel film i appen iMovie och för att hotta upp filmen lite och göra den lite tokrolig gjorde jag en trailer med hjälp av trailerfunktionen som finns i iMovie. Så här blev filmen: